Dolda kyrkoskatter

Sedan vårterminen 2015 har föreningen anordnat studiebesök i 25 kyrkor i Västmanland och Uppland. 220 medlemmar har deltagit i dessa populära studieresor.

Ett genomgående tema har varit det medeltida kulturarvet med fokus på kyrkokonsten och det religiösa livet.
Den kände kyrkomålaren Albertus Pictor, som levde i slutet av 1400-talet, har fått en speciell plats under dessa besök. Hans burleska och fantasifulla muralmålningar har lockat till både skratt och eftertanke. 

Livet runt kyrkorna
Nytt i den senaste omgången kyrkor, som startade vårterminen 2019, är historien runt kyrkorna. Vi har inte bara besökt kyrkorna utan även fått lära oss mer om hur människorna runt dessa kyrkor levde på medeltiden.

Ny omgång med kyrkor
Efter besöken i sex västuppländska medeltida kyrkor under våren och hösten 2018 startade vi vårterminen 2019 med de fem västmanländska kyrkorna. Vi har därmed börjat med en fjärde omgång kurser som rör historiskt intressanta kyrkor.

Döljer rika konstskatter
Många kursdeltagare har förvånats över vilka konstskatter som finns i dessa oftast små och oansenliga kyrkobyggnader i Mälardalen.
Vackert skulpterade 600-åriga träfigurer, konstfullt broderade mässhakar från 1400-talet och praktfulla förgyllda nattvardskärl i silver från 1300-talet har överraskat.

Medeltida krig
Under höstterminen 2019 fortsätter vi med samma fem kyrkor som under vårterminen 2019. Vi får då lära oss mer om Romfartuna kyrkas spännande historia. Inte minst när den blivande kungen Gustav Vasa hade sitt stora härläger vid kyrkan 1521, mitt under det brinnande unionskriget mot danskarna.
Runt Harakers kyrka, som vi också besöker, stod två blodiga slag under 1400-talet.
Under ett av slagen, våren 1464, dödades 1 200 danska soldater av svenska trupper utanför kyrkogårdsmuren.

Märkligt altarskåp
Tortuna kyrkas märkliga 1400-tals målningar med alla sina helgonfigurer blir nästa anhalt.
Rytternes tre kyrkor, varav två är ruiner, lyfts också fram ur historiens gömmor.
Rytterne kyrka, som 2019 firar sina 200 år, visar upp ett av landets märkligaste altarskåp. Den kände tyske träskulptören Bernt Notke anses ha skapat altarskåpet under slutet av 1400-talet, samtidigt med den jättelika träskulpturen Sankt Göran och Draken i Storkyrkan i Stockholm.

Unikt kyrkorum
Slutligen besöker vi i höst Kumla kyrka söder om Sala. Kyrkan anses ha ett av landets vackraste takvalv, som muralmålaren Albertus Pictor skapade 1482.
Målningarna är i klass med de allra finaste som Albertus Pictor har framställt i kyrkorna i Härkeberga, Täby och Härnevi.

24 medlemmar i föreningen har deltagit i vårens kurs om västmanländska medeltida kyrkor. Här ses gruppen i Rytterne kyrka framför ett av medeltidens märkligaste svenska altarskåp. Den kände tyske träskulptören Bernt Notke anses ha skapat altarskåpet under sent 1400-tal.

Publicerat 2019-04-17
*********************************************************************************************

Spännande mynthistoria

Professor Curt Ekström, som är ordförande i Numismatiska klubben i Uppsala, gästade vår måndagsföreläsning den 8 april. Han tog oss med på en spännande 2 500 år lång resa genom myntets historia.

Allt började i västra Turkiet 550 f. Kr då kung Kyros den store skapade det första myntet. Curt Engström berättade att mynthistorien fortsatte i de grekiska, romerska, persiska och bysantinska riken under ytterligare tusen år.

Islamiska silvermynt
På 600-talet e. Kr skapade härskarna inom den islamiska maktsfären en flora av silvermynt. Tusentals islamiska silvermynt har hittats i skattgömmor i Sverige. De kom till våra trakter under vikingatiden.

Första svenska myntet
Runt år 1 000 startades myntverkstäder i Norden och den svenske kungen Olof Skötkonung var först i vårt land med att skapa ett eget silvermynt.

Myntningen fortsatte att utvecklas och i slutet av 1300-talet då Danmark, Sverige och Norge bildade Kalmarunionen fick de tre rikena gemensamma mynt. Dessa mynt försvann på 1500-talet, men nya gemensamma nordiska mynt dök upp igen på 1870-talet. Då lanserades den första kronan, som ny myntvalör.

Det vackraste myntet
Dessförinnan hade den svenske kungen Gustav Vasa skapat en helsvensk valuta i form av den klassiska silverdalern. Myntet anses av många numismatiker vara vårt lands i särklass vackraste mynt.

Jättelika kopparmynt
Under mitten av 1600-talet och hundra år framåt framställdes en helt ny myntsort – koppardalern. Dessa jättelika myntplåtar kunde väga ända upp till 20 kilo.
Störst är tio dalern. Ett sådant mynt såldes för en tid sedan på en myntauktion för 18 miljoner kronor.
Det gick åt 44 000 ton koppar för att framställa alla dessa jättelika mynt. Kopparen hämtades från Falu koppargruva.

Svenska nödmynt
– Den svenska myntningen tog rejäl fart under slutet av 1500-talet och fram till slutet av 1700-talet, då de så kallade besittningsmynten togs fram. Det var mynt som användes i de svenska provinserna runt Östersjön. Under den perioden skapades också Karl XII:s nödmynt när Sverige befann sig i en svår finansiell kris, fortsatte Curt Ekström.

Professor Curt Ekström från Uppsala berättade om myntets mångtusenåriga historia.

Världens äldsta mynt i en guldlegering. Myntet är 2 500 år gammalt. 
(Myntet är uppförstorat och dess båda sidor är avbildade).

Sveriges äldsta mynt i silver. Myntet är 1 000 år gammalt. 

(Myntet är uppförstorat och dess båda sidor är avbildade).

 

Kina först med sedlar
Innan den intressanta föreläsningen om gamla mynt slutade hann Curt Ekström berätta att de gamla kineserna var tidigt ut med mynt. Redan för mer än 2 500 år sedan skapades de första mynten borta i Kina. Kineserna var även tidiga med sedlar. Redan på 900-talet e. Kr användes sedlar i den kinesiska handeln.

Grekiska gudabilder
Curt Ekström, som är specialist på antika mynt, berättade att många antika mynt hade bilder på grekiska gudar, som i sin tur gav namn till många av de planeter som omger jorden. Även de sju underverken var populära motiv på antika tusenåriga mynt.

Publicerat 2019-04-09
*********************************************************************************************

Polischef på SUV-besök

Vi fick veta det mesta om hur polisen arbetar när Tommy Gustafsson, ställföreträdande polisområdeschef i Västmanland, tog oss med på en intressant resa in i polisens värld. Han talade inför cirka 100 medlemmar vid måndagsföreläsningen den 18 mars i Växhusets konsertsal.

 

För drygt fyra år sedan genomgick polisen en jättelik omorganisation då landet delades in i storregioner och mindre polisområden.

Västmanland tillhör polisregion Mitt tillsammans med polisen i Uppland och Gästrikland.

 

Inte smärtfritt

– Allt har inte gått smärtfritt att genomföra, men nu börjar den nya organisationen att komma på plats. Den har gett oss ökad flexibilitet och mer resurser när brott ska förebyggas och utredas, sade Tommy Gustafsson.

 

Stor ökning av IT-brott

Under det senaste året har IT-bedrägerierna ökat lavinartat med hela 68 procent. 2 400 anmälningar kom in till polisen i Västerås ifjol från personer som anser sig ha blivit lurade på olika sätt.

Ett annat gissel är narkotikabrotten som har legat ganska konstant runt 1 500 anmälda brott årligen.

 

Unga rånas

Personrånen stiger och det är främst ungdomar som rånas på sina mobiler, datorer och märkeskläder. 118 personrån anmäldes till polisen i Västerås under 2018. Under fjolåret anmäldes totalt  drygt 21 000 brott i Västerås.

 

20 000 poliser

– Vi är idag cirka 20 000 poliser i hela landet och i Västerås arbetar cirka 700 poliser och civilanställda med att förebygga och utreda brott.

– Den stora utmaningen är att fram till år 2024 utöka den samlade polisiära verksamheten med 10 000 fler anställda. Vi har stora pensionsavgångar under kommande år och många luckor att fylla för att kunna bibehålla en god nivå på polisarbetet, fortsatte Tommy Gustafsson.

 

Många frågor

Efter kaffet fick Tommy Gustafsson svara på en lång rad frågor från föreningens engagerade medlemmar. Frågor som handlade om allt från för få poliser på gator och torg till hur vi ska hantera det ökade våldet ute i samhället.

 

 

Tommy Gustafsson, ställföreträdande polisområdeschef i Västmanland,
fick besvara många frågor från engagerade SUV-medlemmar.

Spännande resa till Villa Akleja

En fylld buss med ett 45-tal konstintresserade SUV:are besökte fredagen den 22 februari Villa Akleja i Vaxholm.
Konstexperterna Claes och Sanna Moser tog emot i den magnifika 1800-talsvillan, som var den kände svenske konstnären J. A.G. Ackes hem och ateljé mellan åren 1901 och 1924.
Konstnären hette ursprungligen Johan Axel Gustaf Andersson, men bytte namn 1904 till J.A.G. Acke.

Från Antikrundan
Claes Moser, välkänd från SVT:s Antikrundan, berättade om sitt 40-åriga samlande av Ackes konst. Claes Moser har mer än 150 verk av denne konstnär, som föddes 1859 och avled 1924.
Acke var gift med Eva eller Eja Topelius som hon kallades. Hon var också konstnär och dotter till Zacharias Topelius, en av Finlands stora nationalförfattare. Villan som de skapade döptes till Ackleja efter sina båda namn.

Tillhörde konstnärseliten
Acke var målare, tecknare och skulptör och tillhörde den svenska konstnärseliten runt förra sekelskiftet.
Han var nära vän med litteraturgiganter som Verner von Heidenstam och August Strindberg. Albert Engström, Anders Zorn och Bruno Liljefors fanns i samma nära målarkrets.

Människan och naturen
Claes Moser beskriver honom som en av de största svenska konstnärerna runt sekelskiftet med en passion att beskriva människans relation till naturen på ett varierat och fantasifullt sätt. Han vara populär bland dåtidens kända profiler inom finansvärlden. Familjerna Bonnier och Thiel beställde ett antal verk av Acke.

Ännu en resa
Efter en lätt lunch varvat med kortare föredrag och visningar i Villa Ackleja avslutades den intressanta konstresan. Intresset för Villa Ackleja är stort hos våra medlemmar. Därför kommer reseutskottet arrangera ytterligare en resa i år till Claes och Sanna Mosers hem och konstgalleri i Vaxholm.

Sanna Moser berättade om en intressant kvinnlig konstnär, Marie Kröyer, som var en av de berömda Skagenmålarna, under besöket i Villa Akleja.

Konstexperten Claes Moser har samlat J.A.G. Ackes konst under 40 år.
Nu har han fått ihop mer än 150 verk.

Konstintresserade SUV:are fick vara med om en annorlunda resa till
Villa Akleja i Vaxholm.

Publicerat 2019-02-25

*********************************************************************************************

Många nya SUV-cirklar

Vårterminen har nu dragit igång på allvar och ambitiösa SUV:s cirkelutskott har laddat med tio nya studiecirklar. En av de mer spännande nya cirklarna är ”Läkekonstens historia”, som medicinöverläkare Birgitta Hilding ska hålla. Cirkeln är fulltecknad för våren och kön är lång till hösten.

Börje Lind, som är läkaren med trädgårdar som sitt stora fritidsintresse, håller en annan ny cirkel som handlar om ”Trädgårdskonstens historia”. Carin Andersson, en känd cirkelledarprofil, håller ”nygamla” cirklar om ”De internationella orden” och ”Latin”.
Mogens Jensen ska ta oss med på en intresseväckande resa genom idéhistorien.
Gunnar Hilding guidar oss runt i fem medeltidskyrkor runt Västerås som har satt tydliga avtryck i historien. Detta i en nykomponerad cirkel.
”De håller vårt samhälle igång” är ytterligare en ny cirkel med studiebesök på bland annat kraftvärmeverket, brandkåren och ambulansen i Västerås. Den har snabbt blivit fulltecknad.
Anna Alexeeva fortsätter sin spännande ryska resa. Denna gång med nedslag i Sankt Petersburgs slott och parker.
Henric Lindborg tar oss med på en underfundig musikresa med rubriken ”Från Elvis till ABBA”
Fågelintresserade kommer att få veta det mesta om våra fåglar i en cirkel som den kunniga amatörornitologen Christina Bredin håller. Det blir teoripass i Växhuset varvat med exkursioner i kända fågellokaler runt Västerås.
Våra medlemmar som studerar språk bjuds i vår på två spanska cirklar, tre italienska cirklar, två cirklar i engelska och en i franska. Fransmannen Marc Aschi är ny lärare i franska.
Under terminen blir det 39 cirklar med cirka 680 deltagare. Sju av de cirklar som stod i programkatalogen har tagits bort på grund av för få deltagare. Vid terminsstarten hade 16 cirklar inte blivit riktigt fulltecknade.
Jämför vi denna vårtermin med fjolårets vårtermin så är det något fler cirklar i år. Föreningen hade däremot något fler cirkeldeltagare vårterminen 2018. Räknat på helåret 2019 så planerar cirkelutskottet att genomföra ungefär lika många studiecirklar som under 2018. Ytterligare nya cirklar väntas till hösten

SUV-kören med körledare Maria Paulson övar flitigt i Glasersalen i Växhuset inför vårens stora framträdande i Västerås domkyrka.

Publicerad 2019-01-31
*********************************************************************************************

Dubbelt jubileum

I år är det ett dubbelt jubileum i Växhuset! Senioruniversitetet Västerås har funnits i 35 år. Växhuset, där vår förening håller till, firar 100 år.

Tusentals seniorer har studerat vid Senioruniversitetet Västerås sedan starten för 35 år sedan. Föreningen började i blygsam skala i Officershuset på Karlsgatan.

Verksamheten växte kraftigt och snart behövdes större lokaler. Flyttlasset gick till Källgatan och kvarteret Linnéa för drygt tio år sedan.

Flyttade till Växhuset

Efter ett årslångt mellanspel 2017 på Smedjegatan slog sig föreningen 2018 ned i Växhuset. Nya ändamålsenligt studielokaler skapades där. Under jubileumsåret 2019 väntas föreningen ha drygt 1 000 medlemmar. Omkring 80 studiecirklar i en rad spännande ämnen med cirka 1 400 deltagare planeras att anordnas under läsåret 2019. Under året erbjuds medlemmarna 24 föreläsningar och ett dussin studieresor till i första hand mellansvenska resmål.

34 senioruniversitet

Senioruniversitetet Västerås är ett av 34 senioruniversitet i landet. Föreningarna är ideellt arbetande och politiskt obundna. Enligt stadgarna ska Senioruniversitetet Västerås bedriva studieverksamhet i form av studiecirklar, föreläsningar och studieresor för personer som uppbär någon form av pension.
Senioruniversiteten är knutna till studieförbundet Folkuniversitetet. Folkuniversitetet är i sin tur bildat av stiftelsen Kursverksamheten vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Växhuset – utbildningshus

I Växhuset, som ägs och förvaltas av Västerås stad, verkar ett 20-tal föreningar. Sedan 1996 har Växhuset varit ett kultur- och utbildningshus för stadens föreningsliv. Växhuset har cirka 2 000 besökare per dag.

Den idag 10 000 kvadratmeter stora skolbyggnaden togs i bruk 1919 då en elektroteknisk fackskola startade där. 1957 bytte skolan namn till Västerås högre tekniska läroverk, som sedan ombildades till ett tekniskt gymnasium 1963.  Skolan döptes sedermera till Zimmermanska skolan efter den svenske el-ingenjören Gösta Vilhelm Zimmerman, som arbetade på Asea 1935 – 1936. Han var en av förgrundsgestalterna inom svensk el-teknik på 1950- och 1960-talen. Han avled i en ålder av 65 år 1975.

Publicerad 2019-01-31
*********************************************************************************************

Rekordintresse för studieresorna

SUV:s första studieresa för vårterminen 2019 blev en fullträff.  75 medlemmar besökte den 25 januari nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm.
-Vi fyllde snabbt en dubbeldäckare från Axelssons buss, säger reseutskottets Christina Jönsson.

Studiebesöket inleddes med en rundvandring i de totalrenoverade museilokalerna på Blasieholmen. Museet stängdes 2014 och efter 1,3 miljoner arbetstimmar kunde det öppnas på nytt i oktober ifjol. Hela renoveringen gick lös på 1,2 miljarder kronor.
-Tre kunniga guider tog hand om oss och berättade om husets omfattande ansiktslyftning. Sedan fick vi på egen hand gå runt och titta på alla konstverken innan det blev en bit mat i museet trevliga restaurang, fortsätter Christina Jönsson.
SUV hade kunnat fylla ytterligare en dubbeldäckare, för så stort är intresset bland föreningens medlemmar. Kön är fortsatt lång. Reseutskottet kämpar nu för att få ytterligare en resa till Nationalmuseum.
Intresset för konst verkar vara stort bland SUV:arna för även nästa konstresa är fulltecknad med lång kö. Målet denna gång är Villa Akleja i Vaxholm. Claes Moser, känd konstexpert från Antikrundan, öppnar den 22 februari sitt kombinerade hem och galleri för oss.
-Även denna resa hoppas vi kunna reprisera i vår så att alla kan ges möjlighet att besöka Villa Akleja, säger Christina Jönsson, som konstaterar att intresset för föreningens studieresor under vårterminen ligger på topp.
Den 5 mars blir det ett besök på operan i Stockholm och La Bohéme står på programmet. Mer konst och arkitektur bjuds det på den 17 april då vi besöker Carl Elds ateljémuseum vid Brunnsviken och Skogskyrkogården vid Gamla Enskede i Stockholm. Det är också en repris. Även den resan från i höstas var fulltecknad med lång kö.
Det fullmatade reseprogrammet fortsätter den 26 april med ett studiebesök vid bergsmansbyn i Bråfors utanför Avesta.
De som är intresserade av slott och stormaktshistoria kan få sitt lystmäte tillgodosett när vi besöker 1600-tals slottet Salsta norr om Uppsala och Salnecke slott utanför Örsundsbro den 10 maj.
Vårterminens program avslutas den 28 maj med besök i Carl Larssons hem i Sundborn och Stabergs bergsmansgård utanför Falun.
Det blir även en tjuvstart på höstterminen den 25 augusti då alla musikintresserade ges möjlighet att få uppleva Trollflöjten i Operahuset på Skäret utanför Kopparberg.

Ni kan läsa mer om föreningens många spännande resor i vårens programkatalog och på föreningens hemsida.

Intresset för nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm är rekordstort i föreningen. 75 medlemmar har redan gjort ett studiebesök där och vi hoppas snart kunna göra en repris på denna resa för många står i kö.

Publicerad 2019-01-30
*********************************************************************************************

Rekordpublik mötte den sjungande polisen

Måndagen den 28 januari startade SUV vårterminen 2019 med ett bejublat framträdande av den sjungande stockholmspolisen Pim Martinsson. Närmare 200 medlemmar hade trotsat snön och kylan och tagit sig till Växhuset. Aldrig tidigare har föreningen haft så många åhörare på en måndagsföreläsning i Växhusets konsertsal.

Pim Martinsson har haft en brokig polisbana. Han började som patrullerade ordningspolis och slutade som kriminalpolis. Pim Martinsson har även hunnit med jobbet som FN-polis under ett antal år. Det började på Cypern under början av 1980-tal och slutade på indonesiska Östtimor i slutet av 1990-talet. Där emellan har han varit i FN-polistjänst i Namibia, Angola och Portugal.

Under slutet av karriären var det uppdrag för Interpol, Europol och Frontex som gällde. Totalt har Pim Martinsson tjänstgjort som polis i utlandet under 17 av sina 47 polisår.

Många ruggiga historier bjöds åhörarna på. Ond bråd död och stor sorg varvat med spänning och glädje har Pim Martinsson fått uppleva på nära håll.

Musiken har hela tiden varit en viktig del i hans liv. Under de två timmarna i konsertsalen framförde han ett antal egenkomponerade visor med eget gitarrspel. Allt varvat med anekdoter från polislivet.

Den sjungande och spelande polisen Pim Martinsson underhöll publiken med egna visor, eget gitarrspel och många ruggiga historier från sitt 47-åriga polisliv.

Aldrig tidigare av SUV haft närmare 200 SUV-medlemmar på en måndagsföreläsning i Växhusets konsertsal.

2018 – ett bra SUV-år

SUV-ordföranden Gunnar Hilding har gett glädjande besked om hur föreningen har klarat studieåret 2018. Nyheten gavs när vårterminen 2019 startade med den första måndagsföreläsningen i Växhusets konsertsal den 28 januari.
– Föreningen har snart 1 000 betalande medlemmar och ekonomin har förbättrats rejält under fjolåret. För första gången på flera år kan föreningen uppvisa ett stabilt positivt rörelseresultat, sade han.

Vidare fick medlemmarna reda på att cirkelutskottet räknar med att anordna omkring 70 studiecirklar i varierande ämnen under 2019. Studievolymen väntas ligga på ungefär samma nivå som under 2018. Då genomfördes 69 cirklar med 1 281 deltagare.
Även reseutskottet och föreläsningsutskottet väntas i år arrangera ett lika stort antal studieresor och måndagsföreläsningar som under 2018.
-I januari 2018 nådde föreningen en ”bottennotering” när det gäller antalet medlemmar. Då hade vi endast 765 betalande medlemmar. Nu, ett år senare (28 januari), har föreningen 992 betalande medlemmar och snart räknar vi med att ”tusenstrecket” passeras, framhöll han.
Gunnar Hilding påpekade att föreningen under ett antal år förlitat sig på bidrag från staden och staten och samtidigt bedrivit en underfinansierad studieverksamhet med skenande kostnader och vikande intäkter.
-Den stora skillnaden jämfört med tidigare år är att vi under 2018 uppnådde en god balans mellan cirkelkostnader och cirkelintäkter. Detta innebär samtidigt att vi kommer att kunna generera ett bra rörelseresultat för fjolåret.  – Nyckeln till denna positiva förändring beror huvudsakligen på halverade hyreskostnader, effektivare kostnadsstyrning och avgiftsfinansierade cirklar.
-Vi räknar med att kunna generera ett fortsatt positivt rörelseresultat under 2019, slutade Gunnar Hilding.

Publicerad  2019-01-28
*********************************************************************************************