Ordförandeskifte i SUV
Efter sju år som SUV-ordförande överlämnade Gunnar Hilding ordförandeklubban till Tomas Pontusson. De skedde när föreningen hade sitt årsmöte i Växhuset måndagen den 24 mars 2025.
Förutom ordförande Gunnar Hilding lämnade sekreteraren Lars-Erik Lund och styrelseledamoten Inger Porsander styrelsen.
Avgående ordf. Gunnar Hilding överlämnar klubban till den nya ordf. Tomas Pontusson
Den nya styrelsen består av ordförande Tomas Pontusson, vice ordförande Berit Jalder, kassör Karin Sollenborn, sekreterare Helena Sannestedt och ledamot CG Lenasson. Suppleanter är Emile Schreurs och Kerstin Godfrey.
Vid årsmötet behandlades en motion som rörde avgiften vid måndagsföreläsningarna. Motionären Sören Salholm ville ta bort entréavgiften från och med årsskiftet 2025 – 2026.
Styrelsen avvisade förslaget med motiveringen att intäkterna från måndagsföreläsningarna är en viktig inkomstkälla. Intäkten uppgick under verksamhetsåret 2024 till drygt 65 000 kronor.
Vid årsmötet höll Gunnar Hilding ett anförande om de sju år som han har varit föreningens ordförande.
—————————-
Avgående ordförande Gunnar Hildings slutord
Mina sju år som ordförande i Senioruniversitetet Västerås har varit en spännande och utmanande tid med två rekordartade studieår (2018 – 2019), tre år av pandemi (2020 – 2022) och två år av samhällsekonomisk kris (2023 – 2024).
Ekonomiproblem
2017 ändrade staten radikalt bidragssystemet för landets studieförbund och vår förening fick stora ekonomiska problem. De förhållandevis generösa statsbidragen skars ned till ett minimum och styrelsen fick snabbt försöka finna nya vägar att rädda föreningens framtid.
En grundlig översyn av alla kostnader skedde 2018 – 2019. Flytten till Växhuset 2018 innebar nära nog en halvering av tidigare hyreskostnader. Allt detta sammantaget bidrog till en förbättrad ekonomi. Den tyngsta utgiftsposten sedan 2018 är lokalhyrorna i Växhuset. Dessa uppgår på årsbasis till cirka 250 000 kronor.
Vi tvingades också avgiftsbelägga måndagsföreläsningarna hösten 2021 och höja medlems- och kursavgifterna hösten 2022 för att uppnå en bättre balans mellan kostnader och intäkter.
Trots detta har föreningen gått med ett ekonomiskt underskott under 2023 och 2024, men tack vare en god likviditet har vi kunnat klara dessa två svaga ekonomiska år på ett bra sätt.
Föreningens styrelse har målmedvetet byggt upp en balansräkning som idag uppgår till cirka 700 000 kronor. Denna ”ekonomiska krockkudde” bör en förening som vår ha för att kunna fortsätta att rida ut framtida ”ekonomiska stormar”.
2025 kostar det cirka 900 000 kronor att driva föreningen. Vi väntas få cirka 120 000 kronor i bidrag 2025 från det allmänna. Resterande kostnader, cirka 780 000 kronor, måste vi finansiera själva via medlemsavgifter, kursavgifter, entréavgifter från föreläsningar och ett mindre överskott från resorna.
Vi kan inte längre förlita oss på att staten och staden ska förse oss med högre bidrag.
Flyttkarusell
Föreningen har flyttat runt i staden under sina 40 år. Allt började 1984 i Officershuset på Karlsgatan 4. Sedan gick flyttlasset 2007 till Källgatan 14 där föreningen fick mer ändamålsenliga studielokaler. När staten stramade åt bidragen fick vi svårt att klara hyran och 2016 lämnade vi Källgatan 14. Vi fick hjälp av Folkuniversitet att tillfälligt hyra in oss 2017 på Smedjegatan 13.
Allt under ett tak
Under 2017 inleddes en intensiv jakt på nya studielokaler. Efter en hel sommars sökande lyckades vi till sist få ett fördelaktigt hyreskontrakt i Växhuset. I januari 2018 flyttade vi in våra nuvarande lokaler och har under de sju senaste åren haft merparten av studieverksamheten under ett och samma tak till en rimlig hyra.
Toppåret 2019
Efter konsolideringen av ekonomin fick föreningen uppleva ett verkligt toppår 2019. Året blev det mest framgångsrika studieåret sedan föreningsstarten 1984. Vi hade 980 medlemmar, 74 studiekurser med 1 260 deltagare och måndagsföreläsningar som lockade 2 140 åhörare. Samma år genomfördes 16 studieresor med 720 deltagare.
Pandemin slog till
Allt såg lovande ut inför framtiden, men så kom dråpslaget i form av pandemin under vårvintern 2020. Flera av landets 34 senioruniversitet stängde ned sina verksamheter. Några, däribland Senioruniversitetet Västerås, valde däremot att fortsätta sin studieverksamhet. Något som visade sig vara ett korrekt beslut. Studierna fortsatte hos oss i begränsad form efter folkhälsoinstitutets restriktioner.
Klarade pandemin
När pandemin härjade som värst under 2021 kunde vi ändå genomföra 44 studiekurser med 485 deltagare. Detta tunga år lyckades vi även anordna 11 måndagsföreläsningar med 543 åhörare och 3 studieresor med 79 deltagare.
När vi 2023 började se ljuset i tunneln och vi trodde att allt skulle vända efter tre år av pandemi kom nästa dråpslag – krisen i samhällsekonomin, som är en verklighet som vi fortfarande lever i.
Fem tunga år
Fem av mina sju år som föreningens ordförande har med andra ord inte varit någon dans på rosor, men jag har haft förmånen att leda en styrelse med en stark framtidstro. Tillsammans har vi lyckats manövrera oss fram och fått föreningen att leva vidare.
Nu när jag lämnar över ordförandeklubban till min efterträdare Thomas Pontusson noterar jag att vi trots alla motgångar har en förening med en stabil ekonomi och en växande och variationsrik studieverksamhet. Vi är ännu inte tillbaka till toppåret 2019, men vi är på god väg och jag önskar den nya styrelsen lycka till i sitt kommande värv.
Fortsätter med kurser
Jag lämnar nu styrelsearbetet, men kommer förhoppningsvis kunna fortsätta med mina historiska kurser. Under elva år som kursledare har jag haft förmånen att sprida kunskap till drygt 1 000 kursdeltagare. Det har blivit 60 historiska kurser, 30 studiebesök i medeltida kyrkor i Mälardalen och ett par veckolånga studieresor till Gotland har genomförts under dessa år.
————————————————-
Sverige och Ukraina – en tusenårig vänskap
Att Ukraina och Sverige har mycket gemensamt fick vi veta mer om när forskaren Håkan Henriksson från Arkivcentrum i Örebro berättade om de båda ländernas historia vid SUV:s måndagsföreläsning den 24 mars 2025. Ländernas historia har varit sammanflätade under mer än tusen år.
Det började på 800-talet när de första vikingarna från Roslagen dök upp i Kiev. Enligt den klassiska Nestorkrönikan kan bröderna Helge, Rurik och Ingvar ha varit de första svenskarna i Ukraina. De etablerade sig snabbt som hövdingar i landet, som med tiden blev ett mäktigt furstendöme
- Ett tydligt tecken på vikingarnas ankomst är fyndet av en tusenårig runsten i Odessa vid Svarta havet. Runorna berättar om hur en viking begravde sin bror i detta främmande land. Runstenen är den enda som har hittats i Ukraina, berättade Håkan Henriksson.
Örebroaren Håkan Henriksson gav drygt ett hundra SUV-medlemmar en intressant föreläsning om Sveriges tusenåriga koppling till Ukraina.
De starka banden mellan länderna fortsatte då prinsessan Ingegerd, dotter till den svenske kungen Olof Skötkonung, gifte sig 1019 med fursten Jaroslav I av Kiev. De fick fem söner och tre döttrar under sitt 31-åriga äktenskap. Barnen gifte in sig i en rad medeltida furstehus i Europa.
När mongolerna invaderade Ukraina och brände ned Kiev 1240 bröts kontakterna med Sverige. Ukraina levde under hundra år under det asiatiska ryttarfolkets förtryck. Sedan invaderades landet av Polen. Först när kosackerna1648 gjorde uppror mot polackerna blev Ukraina fritt en kort tid. Efter freden 1667 mellan Polen och Ryssland hamnade Ukraina på nytt i kläm och styckades upp mellan de två stormakterna.
- Ukrainarna ville bli fria och lierade sig med Karl XII under kriget 1700 – 1709. Allt slutade i en ny katastrof för ukrainarna efter det svenska nederlaget mot ryssarna i Poltava 1709. Under de kommande 200 åren tog Ryssland ett allt hårdare grepp om Ukraina. Efter år av inbördeskrig och stridigheter med grannländer upphörde Ukraina 1922 att vara ett självständigt land och inlemmades i Sovjetunionen, fortsatte Håkan Henriksson.
Trots alla krig i Ukraina så fanns det svenskar som var intresserade av att emigrera dit. 1782 lockades en grupp svenskar som bodde på Dagö i Estland att sig den långa vägen söderut till Ukraina. Där grundade de ett litet samhälle som döpes till Gammalsvenskby. Idag finns det några få svenskättlingar kvar i den av Ryssland hårt krigshärjade byn.
Ända fram till 1991, då Sovjetunionen upplöstes, hade Ryssland haft ett järngrepp om Ukraina. Ryssland anser åter igen att Ukraina inte är ett självständigt land utan en del av det urgamla ryska riket. Därför pågår det ryska erövringskriget i Ukraina sedan drygt tre år tillbaka.
Håkan Henriksson är arkivarie och forskare vid Arkivcentrum i Örebro och har ägnat de 15 senaste åren att forska om Ukraina och dess kopplingar till Sverige.
Text och bild: Gunnar Hilding
——————————————-
SUV firade 40 år 2024!
I länken nedan kan du läsa om vår 40-åriga historia.
Du kan också titta på mingelbilder och läsa om föreläsningen med Bert Sundström, ordförandes välkomsttal och avtackning av veteraner från vårt evenemang 15 mars 2024.
Vi fortsatte firandet med underhållning av Titti Sjöblom och Ehrling Eliasson 8 november 2024.
Mingelbilder från jubileum 15 mars
Läs mer om evenemanget 8 november