Livet på en tidningsredaktion

Gustav Juntti, ledarskribent och politisk redaktör på VLT, gästade SUV måndagen den 25 september 2023. Inför närmare 50 åhörare i Växhusets konsertsal berättade han om vad som händer i dagstidningsvärlden.
– Min uppgift på tidningen som ledarskribent är att objektivt granska samhällsutvecklingen och samtidigt lyfta fram lösningar på olika problem i en liberal anda, fastslog Gustav Juntti.
Han har sedan de första journaliståren på några sydsvenska dagstidningar arbetat som ledarskribent på bland annat Expressen. Där fick Gustav Juntti sitt elddop våren 2017 då han gav en samhällsanalys på ledarplats av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.

– En tidningsredaktion är en spännande arbetsplats där man alltid känner sig stå i händelsernas centrum.
– Ibland kan det kännas tungt när kritiken är hård från läsekretsen efter att jag har tagit upp ett angeläget samhällsämne. Lika glad blir jag när någon reagerar positivt på det jag har skrivit.
– Det är ett oftast ett ensamt arbete att skriva ledare om det som sker i ett samhälle. Många har åsikter om det mesta och då inte minst i sociala medier, fortsatte Gustav Juntti.
Något som har intresserat honom mycket under de senaste åren är hur AI (Artificiell Intelligens) påverkar vårt samhälle.
– AI-utvecklingen går snabbt och många känner att deras jobb är hotade. Det kan liknas vid det som skedde i England på 1800-talet där maskinerna snabbt tog arbetet ifrån de hantverkskunniga textilarbetarna och tusentals människor miste sina arbeten, sade Gustav Juntti.
Han ansåg att AI kommer att bli en stor och viktig samhällsfråga där det är angeläget att medborgarna får föra fram sina åsikter. Gustav Juntti skriver just nu på reportagebok om AI och dess samhällskonsekvenser.

Anmärkning: AI kan liknas vid en dators förmåga att visa människoliknande drag, som resonerande, inlärning, planering och kreativitet. AI kan lösa problem med syfte att uppnå specifika mål.
EU arbetar nu med en lagstiftning runt AI, som har som mål att analysera och klassificera tekniken utifrån de risker den utgör för användarna.
Europaparlamentet vill att AI-tekniken ska vara säker, transparant, spårbar, icke-diskriminerande och miljövänlig. Den ska övervakas av människor och inte av datorer.

———————————————————————————–

Om oss i Västerås Tidning
Föreningen har låtit Västerås Tidning skriva om oss och hur vi har klarat pandemin. Vi har även börjat annonsera i Västerås Tidning. En annons är redan införd och ytterligare två annonser kommer framöver. Efter pandemin är det viktigt att föreningen utåt visar att vi fortsätter vår långsiktiga satsningen på intressanta kurser, spännande föreläsningar och stimulerande resor. De medlemmar som har missat annonsen och artikeln kan se dessa här på vår hemsida.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat 2022-08-19
—————————————————————————————————————————————————————–

Slutar efter 20 år hos SUV

Efter 20 år på Senioruniversitetets expedition i Västerås avtackades Sylvi Larhed den 8 december 2021 av föreningens styrelse och arbetskamrater. Sylvi har under närmare tio år varit föreståndare för expeditionen. Ett arbete som hon har skött med bravur. Alltid lika noggrann och plikttrogen.

– Jag har nästan alltid haft roligt på expeditionen och känt en stor lust att bistå våra medlemmar i stort som smått. Under mina 20 år i föreningen har jag fått vara med om ett antal flyttar av studielokalerna.

Tre flyttar
Först från Officershuset på Karlsgatan till Länsförsäkringars hus på Källgatan. 2017 var det dags för nästa flytt till Smedjegatan mitt emot varuhuset Igor och slutligen till Växhuset. Där har vi nu hållit till i fyra år, berättar Sylvi.

Naturkurser
Sylvi har inte bara ansvarat för expeditionen utan har även varit ledare för ett stort antal kurser som har kretsat runt natur. Allt från svampkurser till spännande besök på mälaröar.
De två senaste åren, med en kraftigt nedskuren studieverksamhet på grund av pandemin, har förändrat arbetssättet på expeditionen för Sylvi och hennes kollegor. Alla arbetar helt ideellt.
Senioruniversitetet Västerås har under årens lopp fortbildat tusentals västeråsare i de mest skilda ämnen.
2024 firar föreningen sina 40 år och har under alla dessa år arrangerat mängder med intressanta kurser, spännande resor och måndagsföreläsningar.

Tagit stafettpinnen
Kerstin Eriksson, som nu har tagit över stafettpinnen på expeditionen, hoppas på ett snart slut på pandemin så föreningen kan återgå till normala studier. Något som även Sylvi hoppas på.

Sylvi Larhed (t.h) har arbetat helt ideellt på Senioruniversitetet Västerås. De senaste åren har hon varit ansvarig för expeditionen. Kerstin Eriksson (t.v) har nu tagit över stafettpinnen från Sylvi

Publicerat 2021-12-09

 

 

—————————————————————————————————————————————————————-

Invandringen viktig för katolska kyrkan

Senioruniversitetet Västerås hade ett celebert besök vid sin måndagsföreläsning i Växhuset den 20 september. Den katolske kardinalen Anders Arborelius berättade då om den katolska kyrkans arbete i Sverige och ute i världen. Han lade tyngdpunkten i sitt anförande på invandringen och hur den har påverkat det religiösa livet i vårt land. 

– Vi lever i ett sekulariserat samhälle där religionen inte alltid står i främsta rummet. Religiositeten har däremot ökat i landet i takt med invandringen. Många grupper av invandrare kommer från regioner där den katolska kyrkan har spelat en viktig roll och dessa grupper söker upp den katolska kyrkan i sitt nya hemland Sverige.
– Den katolska församlingen i Västerås är ett bra exempel på detta. Här finns ett 50-tal nationaliteter representerade.
Utländska präster
– Katolska kyrkan i Sverige har många utländska präster. Idag har vi ett 70-tal präster som kommer från Polen. I flera norrländska församlingar finns ett stort antal afrikanska präster, fortsätter han. Anders Arborelius framhöll att invandrarna i katolska kyrkan har ritat om den religiösa kartan i vårt land.
Ekumeniken ökar
Det ekumeniska arbetet över religionsgränserna har samtidigt breddats och fördjupats. Idag samarbetar de religiösa samfunden tillsammans på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har uppnått en mångfald inom ekumeniken som vi tidigare aldrig har haft, påpekade Anders Arborelius.
Kom efter kriget
– Intresset för ett katolskt kyrkoliv i Sverige tog en allt fastare form efter de flyktingströmmar som nådde oss efter andra världskriget i slutet av 1940-talet. Det fortsatte sedan med den stora arbetskraftinvandringen under 1950-talet från Italien och det forna Jugoslavien, fortsatte han.
Samhällsansvar
Enligt Anders Arborelius befinner vi oss i en ny fas då nästa generation av invandare ska smälta in i samhället och bli goda samhällsmedborgare. Många i denna unga generation känner sig rotlösa och det skapar ett växande problem med kriminalitet.
Kardinal 2017
Anders Arborelius, som är 72 år gammal, har varit biskop över Stockholms romersk-katolska stift sedan 1998. Stiftet omfattar hela Sverige med 44 församlingar. Det finns cirka 125 000 registrerade katoliker i vårt land, men troligen finns det ytterligare cirka 75 000 katoliker som inte har valt att registrera sig.
220 kardinaler
Anders Arborelius började sin religiösa bana som karmelit-munk 1971. Blev 2017 utnämnd till kardinal av påven Franciskus. Det finns idag 220 kardinaler. Många sitter med i katolska kyrkans olika rådgivande församlingar. 120 av kardinalerna, som ej fyllt 80 år, får rösta fram en ny påve. En av kardinalerna blir den nye påven. Kardinal är ett livstidsämbete. Att vara kardinal är det finaste en katolsk präst kan bli, näst efter att vara påve.

Publicerat 2021-09-21

———————————————————————————————————–

Lysande om Lars Gustafsson
Erik Jersenius, VLT: s kulturredaktör, höll ett lysande föredrag om författaren och filosofen Lars Gustafsson när höstens SUV-föreläsningar startade måndagen den 14 september i Växhuset.

Det var en annorlunda terminsstart på grund av corona-pandemin. Närmare 40 åhörare var på plats i konsertsalen. En måndagsföreläsning brukar normalt locka över 100 personer. Det finns plats för maximalt 50 åhörare i lokalen denna höst.
Rubriken på Erik Jersenius föredrag var ”Den fantastiske herr Gustafsson. Under sin tid som författare hann Lars Gustafsson med att ge ut 100 litterära verk. Han var en mångsysslare som skrev både noveller, romaner och dikter.
Handlingen i flera av hans verk placerades i den västmanländska bygden. Lars Gustafsson gjorde sin romandebut 1957 och gav ut sitt första diktverk 1962.
Han inspirerades tidigt av 1900-talets mest betydande filosof, österrikaren Ludwig Wittgenstein, som lade fram en rad filosofiska teorier om språkets betydelse för samhällsutvecklingen.
Lars Gustafsson drogs också till ”40-talisterna” med Werner Aspenström och Stig Dagerman som förgrundsgestalter.
Efter att ha skrivit sitt mest centrala verk ”Pentalogin”, som består av fem romaner, blev Lars Gustafsson filosofiprofessor i Austin i USA. Denna tid blev något av en pånyttfödelse för honom i sitt breda författarskap.
Västeråsfödde Lars Gustafsson avled 2016 i en ålder av 79 år.

Bildtext: Erik Jersenius, VLT:s kulturredaktör, gav en målande skildring av Västeråsförfattaren Lars Gustafsson mångfacetterade liv.
Publicerat 2020-09-15

———————————————————————————————————————————-

Välbesökt seniormässa
För andra året i rad visade SUV upp sig på den stora seniormässan 60plus i Bombardier Arena i Västerås. Sporthallen var full med utställare från både förenings- och näringsliv. Mässan pågick under den 27 – 28 november 2019 och drog till sig många seniorer från Västerås och andra orter.
SUV hade sin monter på en bra plats i sporthallen och fick därför många besök.
Några hundra intresserade stannade till och fick information om vad föreningen har på gång under våren 2020. Den nytryckta programkatalogen för vårterminen hade en rykande åtgång.
Birgitta Hilding och Barbro Johansson som hade ett av monterpassen såg riktigt nöjda ut. De fick många frågor om föreningens studiekurser, måndagsföreläsningar och studieresor.
Under sammanlagt tolv timmar fanns funktionärer från föreningen på plats under de två mässdagarna.
Vi får nu hoppas att en del av besökarna finner att vår förening är intressant och blir nya medlemmar 2020.

Birgitta Hilding (tv) och Barbro Johansson bemannade SUV-montern under 60plusmässan i Västerås tillsammans med andra funktionärer från föreningen
——————————————————————————————————————————————————————–

Räddar liv och egendom
SUV-kursen ”De håller vårt samhälle igång” har blivit mycket populär bland föreningens medlemmar. Kursen startade i våras och fortsätter fullbelagd nu i höst. Deltagarna får lära sig det mesta om hur räddningstjänsten och ambulansen arbetar i krissituationer. Även andra viktiga samhällsfunktioner studeras.
Måndagen den 23 september var det höstpremiär för kursen. Räddningstjänsten på Vallby besöktes av de 25 kursdeltagarna. Där fick de lära sig hur räddningstjänsten samarbetar med andra liknande organ i samhället.
Först på plats
Ofta är räddningstjänsten först ute på olycksplatsen för att rädda liv och skydda egendom. Ambulansen, polisen och sjöräddningen är några av de organ som samverkar när olyckan är framme.
Skydda bostaden
Andra ämnen som diskuterades var brandskyddet där hemma med brandvarnare, brandfiltar och brandsläckare. Den största olyckskällan i hemmet är spisen.
Om det börjar brinna i bostaden är det allra viktigaste att snabbt ta sig ut och då helst krypande utmed golvet där röken inte är lika tät. Det är också viktigt att inte öppna dörrar och fönster vid en brand. Syre kommer då in och sätter extra fart på branden.
Trafikolyckorna ökar
Bränder är inte den vanligaste olycksorsaken som kräver insatser från räddningstjänstens sida. I takt med att alltfler bilar finns ute på våra vägar ökar antalet trafikolyckor med skadade. Sommartid händer mycket på sjön som också kräver insatser från räddningstjänsten vid båtbränder och drunkningstillbud.

 

 

 

 

Besöket avslutades med ett besök i räddningstjänstens stora vagnhall på Vallby där ett antal specialfordon visades upp.

Nu fortsätter kursen med besök hos ambulansen. Sedan följer ytterligare tre intressanta studiebesök vid vattenverket, avloppsreningsverket och kraftvärmeverket.

Publicerat 2019-09-26
——————————————————————————————————————————————————————————————

Världens dyraste matsvamp hos SUV
Närmare 100 medlemmar fick lära sig det mesta om världens dyraste matsvamp – Goliatmusseronen – vid måndagsföreläsningen den 23 september. Niclas Bergius, som är svampkonsulent på länsstyrelsen i Västerås, tog åhörarna med på en spännande resa i svampskogen. Goliatmusseronen, som anses vara en kulinarisk läckerhet av världsklass, lockar japaner att betala mer än 10 000 kronor kilot för denna extremt sällsynta matsvamp. Svampen växer på nordliga breddgrader i främst Sverige, Finland och Ryssland.
Snabbflyg till Japan
När det är svamptider reser ett antal svampexperter från främst den gamla japanska kejsarstaden Kyoto till vårt land och plockar svamparna med varsamma händer. De paketeras i silkespapper och flygs sedan snabbt över till Japan. Där säljs svamparna i exklusivadelikatessaffärer för stora belopp.

Niclas Bergius har själv varit med om dessa ”svampsafaris” i de norrländska skogarna.
Vissa år är det ganska gott om Goliatmusseronen, främst i trakterna runt Skellefteå.
Svårt i Japan
Svampen finns även i Japan men är mycket svåråtkomlig där. Den mesta marken är privatägda i Japan och därför inte alltid öppen för allmänheten. Den svenska allemansrätten har gjort Goliatmusseronen mer lättåtkomlig för de japanska svampexperterna.
Har hittats i Västerås
Det har faktiskt hänt att några få exemplar av svampen har hittats i skogen vid Råby i Västerås. Svampen, som heter matsutake i Japan, växer i sandig jord i tallskog.
I Finland med sina stora tallskogar har svampen upptäckts under senare år och där väntas också snart en svampexport starta till Japan
Exklusiv svampsoppa
I Japan serveras svampen i buljongsoppor och ibland tillsammans med ovanliga risrätter. På restaurangbordet kostar sådana exklusiva maträtter ett antal tusenlappar.

Publicerat 2019-09-26
——————————————————————————————————————————————————————————————Startade höstterminen 2019

Föreningens ordförande Gunnar Hilding hälsade omkring 100 av föreningens drygt 900 medlemmar välkomna till en ny termin med spännande och intressanta kurser. Det skedde vid måndagsföreläsningen den 16 september i Växhusets konsertsal.
– Cirka 600 medlemmar deltar i höstens 35 kurser. Föreningen har därmed anordnat ett 70-tal kurser under innevarande läsår med drygt 1 200 deltagare. Kurserna 2019 är fler jämfört med läsåret 2018, sade Gunnar Hilding.
Han framhöll vidare att föreningens ekonomi under 2019 är fortsatt stabil och väntas resultatmässigt hamna på fjolårets nivå.
Ny IT-utrustning
-Detta har gett oss möjligheter att byta ut en ålderstigen IT-utrustning mot en nyare och modernare.
-Samtidigt kan vi skapa ett modernare IT-system, som på sikt ska förenkla kommunikationen mellan föreningens expedition och medlemmarna. Hemsidan kommer att få en nyckelroll i dessa kontakter.
-En levande och modern hemsida, som vi nu arbetar med, kan också locka fler seniorer att komma till vår förening, fortsatte han.
Vårens kursverksamhet
Arbetet med att producera studieverksamheten för vårterminen 2020 är redan i full gång i föreningens utskott.
Ska föreningen fortsätta att ligga kvar på dagens goda bildningsnivå behövs däremot fler ideella krafter till expeditionen, kursutskottet, föreläsningsutskottet, reseutskottet och IT-utskottet.
Ställ upp för föreningen
-Det finns säkert ett antal personer i denna sal som skulle kunna ställa upp och arbeta för föreningen. Arbetet i utskotten är inte alltför tidskrävande och kan säkert ge många en ny dimension på ett livslångt lärande. Ni kan vända er till mig, sade Gunnar Hilding.

Gunnar Hilding
Publicerat 2019-09-17
——————————————————————————————————————————————————————————————
Sanningen om Nathan Söderblom
Omi Söderblom, barnbarnsbarn till den legendariske ärkebiskopen Nathan Söderblom, var först ut som SUV:s måndagsföreläsare höstterminen 2019. Hon gav både en kärleksfull och mörk beskrivning av Nathan Söderblom inför cirka 100 medlemmar i Växhusets konsertsal den 16 september.
Nathan Söderblom var endast 65 år gammal när av avled 1931. Under de första årtiondena på 1900-talet var han en av de mest kända svenskarna internationellt. Han fick Nobels fredspris 1930 och var under 17 år ärkebiskop ända fram till sin död.
Hans hustru Anna födde tolv barn. Omi Söderbloms farfar Helge Söderblom, som var skådespelare och journalist, lämnade efter sig många berättelser om sin far – den store teologen och prästmannen. Något som hon har sammanställt i bokform tillsammans med många intressanta släktbilder.
Relationen mellan far och son var inte okomplicerad. Frågeställningar som ”Läker tiden alla sår”, ”Ärver vi sorger”, ”Är det förflutna dött” tas upp i Omi Söderbloms berättelser.
Bakom Nathan Söderbloms glada och positiva yta dolde sig en mörk och plågad själ.
Just nu skriver hon på en ny bok om den söderblomska släkten, som på nytt tar upp de mörka och ljusa sidorna. Fokus ligger på farfarsfarmor Anna Söderblom.
Omi Söderblom har arbetat som domare i Svea hovrätt under många år och är nu författare, som nybliven senior.
     

Publicerat 2019-09-17
——————————————————————————————————————————————————————————————

Höstterminen startar snart
Om ett par veckor rullar höstterminen 2019 igång. Ett 20-tal av föreningens kursledare har redan startat förberedelserna. Det skedde måndagen den 2 september vid den sedvanliga kursledarträffen. SUV kommer att ha 34 kurser med närmare 600 deltagare igång under hösten. Ett halvdussin kurser är helt nya.
Vid mötet berättade styrelsens ordförande Gunnar Hilding att föreningen har en fortsatt stabil ekonomi. Likviditeten är god och helårsresultatet väntas bli positivt. Det blir då det andra plusåret i följd efter några ekonomiskt tunga år.
-Det är viktigt att lyssna på de yngre seniorerna i föreningen och skapa en kursverksamhet som går i takt med tiden. Även resor och föreläsningar är viktiga för föreningens cirka 950 medlemmar.
-Kan vi inte fortsätta att erbjuda våra medlemmar spännande och intressanta kurser, resor och föreläsningar kan verksamheten få problem, påpekade Gunnar Hilding.

Han önskade att fler medlemmar engagerade sig i föreningens verksamhet.
-Det finns plats för intresserade i kursutskottet, reseutskottet, föreläsningsutskottet och IT-utskottet. Även föreningsexpeditionen behöver hjälp.
-Intresserade kan vända sig direkt till mig, sade Gunnar Hilding.
Efter en genomgång av allt pappersarbete runt höstens kurser är nu kursledarna laddade för den nya terminen.

SUV:s kursledare är laddade inför höstterminen som börjar snart. Närmare 600 deltagare kommer att delta i 34 kurser.
Publicerat 2019-09-03
——————————————————————————————————————————————————————————————

Kursledarveteran avtackad
Gunilla Zimmermann, en av kursledarveteranerna vid Senioruniversitetet Västerås, avtackades vid kursledarträffen den 2 september 2019.

Hon började undervisa höstterminen 2008 i det svenska språket och  under årens lopp har hon hunnit med 24 kurser i litteratur och 14 kurser i tysk konversation. Allt detta varvat med 16 skrivarkurser på teman som ”Din och andra människors historia” och ytterligare några kurser till.Under de tolv läsåren har Gunilla Zimmermann ansvarat för 63 SUV-kurser.Föreningens ordförande Gunnar Hilding tackade Gunilla Zimmermann för hennes fina pedagogiska arbete och överlämnade en liten minnesgåva.

Gunilla Zimmermann avtackades efter tolv läsår som språklärare vid Senioruniversitetet Västerås.

Publicerat 2019-09-03
——————————————————————————————————————————————————————————————

Dolda kyrkoskatter
Sedan vårterminen 2015 har föreningen anordnat studiebesök i 25 kyrkor i Västmanland och Uppland. 220 medlemmar har deltagit i dessa populära studieresor.

Ett genomgående tema har varit det medeltida kulturarvet med fokus på kyrkokonsten och det religiösa livet.
Den kände kyrkomålaren Albertus Pictor, som levde i slutet av 1400-talet, har fått en speciell plats under dessa besök. Hans burleska och fantasifulla muralmålningar har lockat till både skratt och eftertanke.
Livet runt kyrkorna
Nytt i den senaste omgången kyrkor, som startade vårterminen 2019, är historien runt kyrkorna. Vi har inte bara besökt kyrkorna utan även fått lära oss mer om hur människorna runt dessa kyrkor levde på medeltiden.
Ny omgång med kyrkor
Efter besöken i sex västuppländska medeltida kyrkor under våren och hösten 2018 startade vi vårterminen 2019 med de fem västmanländska kyrkorna. Vi har därmed börjat med en fjärde omgång kurser som rör historiskt intressanta kyrkor.
Döljer rika konstskatter
Många kursdeltagare har förvånats över vilka konstskatter som finns i dessa oftast små och oansenliga kyrkobyggnader i Mälardalen. Vackert skulpterade 600-åriga träfigurer, konstfullt broderade mässhakar från 1400-talet och praktfulla förgyllda nattvardskärl i silver från 1300-talet har överraskat.
Medeltida krig
Under höstterminen 2019 fortsätter vi med samma fem kyrkor som under vårterminen 2019. Vi får då lära oss mer om Romfartuna kyrkas spännande historia. Inte minst när den blivande kungen Gustav Vasa hade sitt stora härläger vid kyrkan 1521, mitt under det brinnande unionskriget mot danskarna. Runt Harakers kyrka, som vi också besöker, stod två blodiga slag under 1400-talet. Under ett av slagen, våren 1464, dödades 1 200 danska soldater av svenska trupper utanför kyrkogårdsmuren.
Märkligt altarskåp
Tortuna kyrkas märkliga 1400-tals målningar med alla sina helgonfigurer blir nästa anhalt. Rytternes tre kyrkor, varav två är ruiner, lyfts också fram ur historiens gömmor. Rytterne kyrka, som 2019 firar sina 200 år, visar upp ett av landets märkligaste altarskåp. Den kände tyske träskulptören Bernt Notke anses ha skapat altarskåpet under slutet av 1400-talet, samtidigt med den jättelika träskulpturen Sankt Göran och Draken i Storkyrkan i Stockholm.
Unikt kyrkorum
Slutligen besöker vi i höst Kumla kyrka söder om Sala. Kyrkan anses ha ett av landets vackraste takvalv, som muralmålaren Albertus Pictor skapade 1482. Målningarna är i klass med de allra finaste som Albertus Pictor har framställt i kyrkorna i Härkeberga, Täby och Härnevi.

 

 

 

 

24 medlemmar i föreningen har deltagit i vårens kurs om västmanländska medeltida kyrkor. Här ses gruppen i Rytterne kyrka framför ett av medeltidens märkligaste svenska altarskåp. Den kände tyske träskulptören Bernt Notke anses ha skapat altarskåpet under sent 1400-tal.

Publicerat 2019-04-17
——————————————————————————————————————————————————————————————

Spännande mynthistoria
Professor Curt Ekström, som är ordförande i Numismatiska klubben i Uppsala, gästade vår måndagsföreläsning den 8 april. Han tog oss med på en spännande 2 500 år lång resa genom myntets historia.

Allt började i västra Turkiet 550 f. Kr då kung Kyros den store skapade det första myntet. Curt Engström berättade att mynthistorien fortsatte i de grekiska, romerska, persiska och bysantinska riken under ytterligare tusen år.
Islamiska silvermynt
På 600-talet e. Kr skapade härskarna inom den islamiska maktsfären en flora av silvermynt. Tusentals islamiska silvermynt har hittats i skattgömmor i Sverige. De kom till våra trakter under vikingatiden.
Första svenska myntet
Runt år 1 000 startades myntverkstäder i Norden och den svenske kungen Olof Skötkonung var först i vårt land med att skapa ett eget silvermynt. Myntningen fortsatte att utvecklas och i slutet av 1300-talet då Danmark, Sverige och Norge bildade Kalmarunionen fick de tre rikena gemensamma mynt. Dessa mynt försvann på 1500-talet, men nya gemensamma nordiska mynt dök upp igen på 1870-talet. Då lanserades den första kronan, som ny myntvalör.
Det vackraste myntet
Dessförinnan hade den svenske kungen Gustav Vasa skapat en helsvensk valuta i form av den klassiska silverdalern. Myntet anses av många numismatiker vara vårt lands i särklass vackraste mynt.
Jättelika kopparmynt
Under mitten av 1600-talet och hundra år framåt framställdes en helt ny myntsort – koppardalern. Dessa jättelika myntplåtar kunde väga ända upp till 20 kilo. Störst är tio dalern. Ett sådant mynt såldes för en tid sedan på en myntauktion för 18 miljoner kronor. Det gick åt 44 000 ton koppar för att framställa alla dessa jättelika mynt. Kopparen hämtades från Falu koppargruva.
Svenska nödmynt
– Den svenska myntningen tog rejäl fart under slutet av 1500-talet och fram till slutet av 1700-talet, då de så kallade besittningsmynten togs fram. Det var mynt som användes i de svenska provinserna runt Östersjön. Under den perioden skapades också Karl XII:s nödmynt när Sverige befann sig i en svår finansiell kris, fortsatte Curt Ekström.

Professor Curt Ekström från Uppsala berättade om myntets mångtusenåriga historia.

Världens äldsta mynt i en guldlegering. Myntet är 2 500 år gammalt. (Myntet är uppförstorat och dess båda sidor är avbildade).

Sveriges äldsta mynt i silver. Myntet är 1 000 år gammalt. (Myntet är uppförstorat och dess båda sidor är avbildade).

Kina först med sedlar
Innan den intressanta föreläsningen om gamla mynt slutade hann Curt Ekström berätta att de gamla kineserna var tidigt ut med mynt. Redan för mer än 2 500 år sedan skapades de första mynten borta i Kina. Kineserna var även tidiga med sedlar. Redan på 900-talet e. Kr användes sedlar i den kinesiska handeln.
Grekiska gudabilder
Curt Ekström, som är specialist på antika mynt, berättade att många antika mynt hade bilder på grekiska gudar, som i sin tur gav namn till många av de planeter som omger jorden. Även de sju underverken var populära motiv på antika tusenåriga mynt.

Publicerat 2019-04-09
——————————————————————————————————————————————————————————————

Polischef på SUV-besök
Vi fick veta det mesta om hur polisen arbetar när Tommy Gustafsson, ställföreträdande polisområdeschef i Västmanland, tog oss med på en intressant resa in i polisens värld. Han talade inför cirka 100 medlemmar vid måndagsföreläsningen den 18 mars i Växhusets konsertsal.

För drygt fyra år sedan genomgick polisen en jättelik omorganisation då landet delades in i storregioner och mindre polisområden. Västmanland tillhör polisregion Mitt tillsammans med polisen i Uppland och Gästrikland.
Inte smärtfritt
– Allt har inte gått smärtfritt att genomföra, men nu börjar den nya organisationen att komma på plats. Den har gett oss ökad flexibilitet och mer resurser när brott ska förebyggas och utredas, sade Tommy Gustafsson.
Stor ökning av IT-brott
Under det senaste året har IT-bedrägerierna ökat lavinartat med hela 68 procent. 2 400 anmälningar kom in till polisen i Västerås ifjol från personer som anser sig ha blivit lurade på olika sätt. Ett annat gissel är narkotikabrotten som har legat ganska konstant runt 1 500 anmälda brott årligen.
Unga rånas
Personrånen stiger och det är främst ungdomar som rånas på sina mobiler, datorer och märkeskläder. 118 personrån anmäldes till polisen i Västerås under 2018. Under fjolåret anmäldes totalt  drygt 21 000 brott i Västerås.
20 000 poliser
– Vi är idag cirka 20 000 poliser i hela landet och i Västerås arbetar cirka 700 poliser och civilanställda med att förebygga och utreda brott.
– Den stora utmaningen är att fram till år 2024 utöka den samlade polisiära verksamheten med 10 000 fler anställda. Vi har stora pensionsavgångar under kommande år och många luckor att fylla för att kunna bibehålla en god nivå på polisarbetet, fortsatte Tommy Gustafsson.
Många frågor
Efter kaffet fick Tommy Gustafsson svara på en lång rad frågor från föreningens engagerade medlemmar. Frågor som handlade om allt från för få poliser på gator och torg till hur vi ska hantera det ökade våldet ute i samhället.

 

 

 

 

 

 

Tommy Gustafsson, ställföreträdande polisområdeschef i Västmanland, fick besvara många frågor från engagerade SUV-medlemmar.

Publicerat 2019-03-19
——————————————————————————————————————————————————————————————

Spännande resa till Villa Akleja
En fylld buss med ett 45-tal konstintresserade SUV:are besökte fredagen den 22 februari Villa Akleja i Vaxholm.
Konstexperterna Claes och Sanna Moser tog emot i den magnifika 1800-talsvillan, som var den kände svenske konstnären J. A.G. Ackes hem och ateljé mellan åren 1901 och 1924.
Konstnären hette ursprungligen Johan Axel Gustaf Andersson, men bytte namn 1904 till J.A.G. Acke.
Från Antikrundan
Claes Moser, välkänd från SVT:s Antikrundan, berättade om sitt 40-åriga samlande av Ackes konst. Claes Moser har mer än 150 verk av denne konstnär, som föddes 1859 och avled 1924. Acke var gift med Eva eller Eja Topelius som hon kallades. Hon var också konstnär och dotter till Zacharias Topelius, en av Finlands stora nationalförfattare. Villan som de skapade döptes till Ackleja efter sina båda namn.
Tillhörde konstnärseliten
Acke var målare, tecknare och skulptör och tillhörde den svenska konstnärseliten runt förra sekelskiftet. Han var nära vän med litteraturgiganter som Verner von Heidenstam och August Strindberg. Albert Engström, Anders Zorn och Bruno Liljefors fanns i samma nära målarkrets.
Människan och naturen
Claes Moser beskriver honom som en av de största svenska konstnärerna runt sekelskiftet med en passion att beskriva människans relation till naturen på ett varierat och fantasifullt sätt. Han vara populär bland dåtidens kända profiler inom finansvärlden. Familjerna Bonnier och Thiel beställde ett antal verk av Acke.
         
Ännu en resa
Efter en lätt lunch varvat med kortare föredrag och visningar i Villa Ackleja avslutades den intressanta konstresan. Intresset för Villa Ackleja är stort hos våra medlemmar. Därför kommer reseutskottet arrangera ytterligare en resa i år till Claes och Sanna Mosers hem och konstgalleri i Vaxholm.

Publicerat 2019-02-25
——————————————————————————————————————————————————————————————

Många nya SUV-cirklar
Vårterminen har nu dragit igång på allvar och ambitiösa SUV:s cirkelutskott har laddat med tio nya studiecirklar. En av de mer spännande nya cirklarna är ”Läkekonstens historia”, som medicinöverläkare Birgitta Hilding ska hålla. Cirkeln är fulltecknad för våren och kön är lång till hösten.

Börje Lind, som är läkaren med trädgårdar som sitt stora fritidsintresse, håller en annan ny cirkel som handlar om ”Trädgårdskonstens historia”. Carin Andersson, en känd cirkelledarprofil, håller ”nygamla” cirklar om ”De internationella orden” och ”Latin”.
Mogens Jensen ska ta oss med på en intresseväckande resa genom idéhistorien.
Gunnar Hilding guidar oss runt i fem medeltidskyrkor runt Västerås som har satt tydliga avtryck i historien. Detta i en nykomponerad cirkel.
”De håller vårt samhälle igång” är ytterligare en ny cirkel med studiebesök på bland annat kraftvärmeverket, brandkåren och ambulansen i Västerås. Den har snabbt blivit fulltecknad.
Anna Alexeeva fortsätter sin spännande ryska resa. Denna gång med nedslag i Sankt Petersburgs slott och parker.
Henric Lindborg tar oss med på en underfundig musikresa med rubriken ”Från Elvis till ABBA”
Fågelintresserade kommer att få veta det mesta om våra fåglar i en cirkel som den kunniga amatörornitologen Christina Bredin håller. Det blir teoripass i Växhuset varvat med exkursioner i kända fågellokaler runt Västerås.
Våra medlemmar som studerar språk bjuds i vår på två spanska cirklar, tre italienska cirklar, två cirklar i engelska och en i franska. Fransmannen Marc Aschi är ny lärare i franska.
Under terminen blir det 39 cirklar med cirka 680 deltagare. Sju av de cirklar som stod i programkatalogen har tagits bort på grund av för få deltagare. Vid terminsstarten hade 16 cirklar inte blivit riktigt fulltecknade.
Jämför vi denna vårtermin med fjolårets vårtermin så är det något fler cirklar i år. Föreningen hade däremot något fler cirkeldeltagare vårterminen 2018. Räknat på helåret 2019 så planerar cirkelutskottet att genomföra ungefär lika många studiecirklar som under 2018. Ytterligare nya cirklar väntas till hösten.

 

 

 

 

SUV-kören med körledare Maria Paulson övar flitigt i Glasersalen i Växhuset inför vårens stora framträdande i Västerås domkyrka.

Publicerad 2019-01-31
——————————————————————————————————————————————————————————————

Dubbelt jubileum
I år är det ett dubbelt jubileum i Växhuset! Senioruniversitetet Västerås har funnits i 35 år. Växhuset, där vår förening håller till, firar 100 år.

Tusentals seniorer har studerat vid Senioruniversitetet Västerås sedan starten för 35 år sedan. Föreningen började i blygsam skala i Officershuset på Karlsgatan

Verksamheten växte kraftigt och snart behövdes större lokaler. Flyttlasset gick till Källgatan och kvarteret Linnéa för drygt tio år sedan.

Flyttade till Växhuset
Efter ett årslångt mellanspel 2017 på Smedjegatan slog sig föreningen 2018 ned i Växhuset. Nya ändamålsenligt studielokaler skapades där. Under jubileumsåret 2019 väntas föreningen ha drygt 1 000 medlemmar. Omkring 80 studiecirklar i en rad spännande ämnen med cirka 1 400 deltagare planeras att anordnas under läsåret 2019. Under året erbjuds medlemmarna 24 föreläsningar och ett dussin studieresor till i första hand mellansvenska resmål.
34 senioruniversitet
Senioruniversitetet Västerås är ett av 34 senioruniversitet i landet. Föreningarna är ideellt arbetande och politiskt obundna. Enligt stadgarna ska Senioruniversitetet Västerås bedriva studieverksamhet i form av studiecirklar, föreläsningar och studieresor för personer som uppbär någon form av pension. Senioruniversiteten är knutna till studieförbundet Folkuniversitetet. Folkuniversitetet är i sin tur bildat av stiftelsen Kursverksamheten vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
Växhuset – utbildningshus
I Växhuset, som ägs och förvaltas av Västerås stad, verkar ett 20-tal föreningar. Sedan 1996 har Växhuset varit ett kultur- och utbildningshus för stadens föreningsliv. Växhuset har cirka 2 000 besökare per dag.
Den idag 10 000 kvadratmeter stora skolbyggnaden togs i bruk 1919 då en elektroteknisk fackskola startade där. 1957 bytte skolan namn till Västerås högre tekniska läroverk, som sedan ombildades till ett tekniskt gymnasium 1963.  Skolan döptes sedermera till Zimmermanska skolan efter den svenske el-ingenjören Gösta Vilhelm Zimmerman, som arbetade på Asea 1935 – 1936. Han var en av förgrundsgestalterna inom svensk el-teknik på 1950- och 1960-talen. Han avled i en ålder av 65 år 1975.
                 
Publicerad 2019-01-31
——————————————————————————————————————————————————————————————
Rekordintresse för studieresorna

SUV:s första studieresa för vårterminen 2019 blev en fullträff.  75 medlemmar besökte den 25 januari nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm.
-Vi fyllde snabbt en dubbeldäckare från Axelssons buss, säger reseutskottets Christina Jönsson.

Studiebesöket inleddes med en rundvandring i de totalrenoverade museilokalerna på Blasieholmen. Museet stängdes 2014 och efter 1,3 miljoner arbetstimmar kunde det öppnas på nytt i oktober ifjol. Hela renoveringen gick lös på 1,2 miljarder kronor.
-Tre kunniga guider tog hand om oss och berättade om husets omfattande ansiktslyftning. Sedan fick vi på egen hand gå runt och titta på alla konstverken innan det blev en bit mat i museet trevliga restaurang, fortsätter Christina Jönsson.
SUV hade kunnat fylla ytterligare en dubbeldäckare, för så stort är intresset bland föreningens medlemmar. Kön är fortsatt lång. Reseutskottet kämpar nu för att få ytterligare en resa till Nationalmuseum.
Intresset för konst verkar vara stort bland SUV:arna för även nästa konstresa är fulltecknad med lång kö. Målet denna gång är Villa Akleja i Vaxholm. Claes Moser, känd konstexpert från Antikrundan, öppnar den 22 februari sitt kombinerade hem och galleri för oss.
-Även denna resa hoppas vi kunna reprisera i vår så att alla kan ges möjlighet att besöka Villa Akleja, säger Christina Jönsson, som konstaterar att intresset för föreningens studieresor under vårterminen ligger på topp.
Den 5 mars blir det ett besök på operan i Stockholm och La Bohéme står på programmet. Mer konst och arkitektur bjuds det på den 17 april då vi besöker Carl Elds ateljémuseum vid Brunnsviken och Skogskyrkogården vid Gamla Enskede i Stockholm. Det är också en repris. Även den resan från i höstas var fulltecknad med lång kö.
Det fullmatade reseprogrammet fortsätter den 26 april med ett studiebesök vid bergsmansbyn i Bråfors utanför Avesta.
De som är intresserade av slott och stormaktshistoria kan få sitt lystmäte tillgodosett när vi besöker 1600-tals slottet Salsta norr om Uppsala och Salnecke slott utanför Örsundsbro den 10 maj.
Vårterminens program avslutas den 28 maj med besök i Carl Larssons hem i Sundborn och Stabergs bergsmansgård utanför Falun.
Det blir även en tjuvstart på höstterminen den 25 augusti då alla musikintresserade ges möjlighet att få uppleva Trollflöjten i Operahuset på Skäret utanför Kopparberg.
Ni kan läsa mer om föreningens många spännande resor i vårens programkatalog och på föreningens hemsida.

 

 

 

 

Intresset för nyrenoverade Nationalmuseum i Stockholm är rekordstort i föreningen. 75 medlemmar har redan gjort ett studiebesök där och vi hoppas snart kunna göra en repris på denna resa för många står i kö.

Publicerad 2019-01-30
——————————————————————————————————————————————————————————————

Rekordpublik mötte den sjungande polisen
Måndagen den 28 januari startade SUV vårterminen 2019 med ett bejublat framträdande av den sjungande stockholmspolisen Pim Martinsson. Närmare 200 medlemmar hade trotsat snön och kylan och tagit sig till Växhuset. Aldrig tidigare har föreningen haft så många åhörare på en måndagsföreläsning i Växhusets konsertsal.

Pim Martinsson har haft en brokig polisbana. Han började som patrullerade ordningspolis och slutade som kriminalpolis. Pim Martinsson har även hunnit med jobbet som FN-polis under ett antal år. Det började på Cypern under början av 1980-tal och slutade på indonesiska Östtimor i slutet av 1990-talet. Där emellan har han varit i FN-polistjänst i Namibia, Angola och Portugal.
Under slutet av karriären var det uppdrag för Interpol, Europol och Frontex som gällde. Totalt har Pim Martinsson tjänstgjort som polis i utlandet under 17 av sina 47 polisår.
Många ruggiga historier bjöds åhörarna på. Ond bråd död och stor sorg varvat med spänning och glädje har Pim Martinsson fått uppleva på nära håll.
Musiken har hela tiden varit en viktig del i hans liv. Under de två timmarna i konsertsalen framförde han ett antal egenkomponerade visor med eget gitarrspel. Allt varvat med anekdoter från polislivet.

 

 

 

 

Aldrig tidigare av SUV haft närmare 200 SUV-medlemmar på en måndagsföreläsning i Växhusets konsertsal.

Publicerad  2019-01-28
——————————————————————————————————————————————————————————————
2018 – ett bra SUV-år
SUV-ordföranden Gunnar Hilding har gett glädjande besked om hur föreningen har klarat studieåret 2018. Nyheten gavs när vårterminen 2019 startade med den första måndagsföreläsningen i Växhusets konsertsal den 28 januari.
– Föreningen har snart 1 000 betalande medlemmar och ekonomin har förbättrats rejält under fjolåret. För första gången på flera år kan föreningen uppvisa ett stabilt positivt rörelseresultat, sade han.

Vidare fick medlemmarna reda på att cirkelutskottet räknar med att anordna omkring 70 studiecirklar i varierande ämnen under 2019. Studievolymen väntas ligga på ungefär samma nivå som under 2018. Då genomfördes 69 cirklar med 1 281 deltagare.
Även reseutskottet och föreläsningsutskottet väntas i år arrangera ett lika stort antal studieresor och måndagsföreläsningar som under 2018.
-I januari 2018 nådde föreningen en ”bottennotering” när det gäller antalet medlemmar. Då hade vi endast 765 betalande medlemmar. Nu, ett år senare (28 januari), har föreningen 992 betalande medlemmar och snart räknar vi med att ”tusenstrecket” passeras, framhöll han.
Gunnar Hilding påpekade att föreningen under ett antal år förlitat sig på bidrag från staden och staten och samtidigt bedrivit en underfinansierad studieverksamhet med skenande kostnader och vikande intäkter.
-Den stora skillnaden jämfört med tidigare år är att vi under 2018 uppnådde en god balans mellan cirkelkostnader och cirkelintäkter. Detta innebär samtidigt att vi kommer att kunna generera ett bra rörelseresultat för fjolåret.  – Nyckeln till denna positiva förändring beror huvudsakligen på halverade hyreskostnader, effektivare kostnadsstyrning och avgiftsfinansierade cirklar.
-Vi räknar med att kunna generera ett fortsatt positivt rörelseresultat under 2019, slutade Gunnar Hilding.

Publicerad  2019-01-28
——————————————————————————————————————————————————————————————
SUV-veteraner avtackade
Vid vårterminens välbesökta cirkelledarträff hos SUV i Växhuset avtackades tre SUV-veteraner för lång och trogen tjänst i bildningens tecken. Tillsammans har de tre cirkelledarna hunnit avverka 75 terminer eller 37,5 läsår. Troligen ett svårslaget rekord!

Berit Rodling Martinsson har lärt oss det mesta om naturen under sina spännande vandringar på öar i Mälaren och i Bergslagens djupa svamp-skogar. Hon började höstterminen 2004 och slutade vårterminen 2018.Claes Tillander har fått många av oss att tränga in i jazzens musikaliska labyrinter på ett sätt som få tidigare har upplevt. Han började med sina populära jazzcirklar vårterminen 2006 och slutade vårterminen 2018.Det Stig Asplund inte vet om fransk kultur och det franska språket är säkert inte värt att veta. Från höstterminen 2007 och fram till höstterminen 2018 har han undervisat ett stort antal språkintresserade medlemmar i franska.
Vid träffen med vårens cirkelledare tackade föreningens ordförande Gunnar Hilding ”cirkeltrion med var sitt presentkort.

Publicerad  2019-01-21